Hur tar vi oss till Allum 2014?
2011-04-06 Jörgen Törnqvist har varit med under hela Allums resa. Det har varit fem intensiva och omtumlande år och den här veckan blickar han tillbaka på åren med Allum.
TISDAG 12 APRIL
Hur tar vi oss till Allum 2014?
För att knyta an till det jag skrev i går gällande resvanor och kollektivtrafik kontra biltrafik. I mars genomförde vi en undersökning där vi frågade cirka 4 000 besökare på Allum om var de bodde och vilket färdsätt de hade valt.
Nu har vi inte hunnit penetrera detta undersökningsmaterial fullt ut, men kortfattat var det så att 75% av Allums besökare åker bil, 13% åker buss/tåg och 12% går/cyklar. Bryter man sedan ner detta på veckodagar så är det fler som åker bil på helgen och något fler som åker kollektivt på vardagar.
Vad kan man då dra för slutsatser av detta resultat? Generellt kan man säga att bilen är mer än en transport det är också en ”packåsna”, om du har handlat är det enklare att få med dig dina varor i bilen än på bussen eller på cykelstyret – så att underlätta för våra bilburna kunder är naturligtvis viktigt för vår existens och framtida framgång.
Men självklart skall även vi jobba för att öka smidigheten för de som väljer att ta bussen, cykeln eller går till Allum, en lösning kanske är att erbjuda hemkörning av dina köpta varor. Vi har även pratat om att vi i framtiden kanske kan erbjuda en egen eldriven shoppingbuss som kör en given sträckning i de områden där det bor mycket folk som besöker Allum.
Nu när vi planerar för att bygga ut Allum och expandera är vi väl medvetna om att vi behöver attrahera ännu fler besökare samtidigt som framtidens krav på hållbarhet och service är ännu högre.
Detta ser inte vi som en paradox eller något negativt – utan som något intressant och utmanande. Vi vill 2014 kunna erbjuda ett ännu mer toppmodernt, hållbart och intressant köpcentrum för de som bor i Östra Göteborgs regionen i allmänhet och i Partille i synnerhet.
MÅNDAG 11 APRIL
Nu är våren här
Japp, då är det ett faktum – våren är här! Staren, allsvenskan, pollen och vägarbeten alla är de tydliga vårtecken. Några tecken är positiva, några är negativa – men 18 grader i luften och blåsippor i backen finns det ingen som kan vara negativ till. Dock kan jag själv tycka att vägarbetet ställer till det rejält – inte för att restaureringsarbeten av det göteborgska vägnätet är av ondo, men då infrastrukturen känns omodern och omåttligt underdimensionerad i Göteborg räcker några få beläggningsarbeten för att skapa kökaos i trafiken.
Nu är jag långt ifrån någon expert på infrastruktur och kollektivtrafik, men det känns konstigt att en stad som Göteborg som är långt ifrån någon ”jättestad” inte kan skapa ett vägnät och kollektivtrafik som fungerar bättre. Spårvagnar är väl trevliga – men så länge de delar vägarna med bilar och bussar i innerstan är de ineffektiva. Bussarna slåss om utrymmet med bilarna, så även de kör fast i trafikinfarkterna. Jag är fullt medveten om att det kostar enorma pengar att förändra kollektivtrafiken – men det kommer nog tyvärr vara nödvändigt för att kunna nå målet om att 40% av alla pendlingsresor skall göras kollektivt.
Bygg dubbelspår för pendeltåg från alla kranskommuner, gräv ner eller lyft upp spårvagnarna i de tätbebyggda delarna i centrum och förenkla betalningssystemen för sporadiskt resande. Jag måste säga att Malmö som är hälften så stort som Göteborg verkligen har investerat för framtiden i och med den färdiga Citytunneln och planerna på en ringlinje för Pågatåg runt Malmö. Hänger vi inte med i Göteborg kommer Malmö förr eller senare segla om Göteborg och bli rikets andra stad.
SÖNDAG 10 APRIL
Kunden har alltid rätt
Vi dansar tillbaka i tiden fem år igen och drar oss till minnes hur det var på invigningsdagen av Allum söndagen den 9 april 2006.
Ni minns elefantflocken som jag berättade om som rusade med full kraft in i huset när bandet klipptes av och alla fick tillträde. Min mobiltelefon ringde oavbrutet då den fungerade, för ett tag var mobilnätet helt nere. Hur som helst, efter ett tag såg jag att jag hade ett stort antal missade samtal, speciellt ett telefonnummer som jag inte kände igen hade ringt mig säkert minst fem gånger på kort tid och när jag lyssnade av röstbrevlådan fanns flera inspelade meddelande där en kvinna med lätt panik i rösten uppmanade mig att ringa henne omgående.
Jag tänkte detta måste vara en butik eller liknande som har stött på något akut problem. Jag ringde genast tillbaka och en kvinna svarade med att fråga mig var jag befann mig, lite överrumplad av frågan sa jag att jag stod vid entrén vid Kyrktorget, och innan jag fick möjlighet att fråga vad det gällde lade hon på. Inte många minuter senare stod en medelålderskvinna framför mig…
– Du är skyldig mig 100 kr, säger hon.
Varför det undrar jag? Hon förklarade att hon stod inne i bussterminalen med massor av andra och väntade på att dörrarna skulle öppnas, varpå hon fem minuter innan öppningstid såg en affisch som förklarade att denna dörr öppnas först en kvart senare för annars skulle det bli fullständigt kaos. Då försökte hon ta sig till Kyrktorgsentrén för att kunna komma in så fort hon bara kunde – men med resultat att hon fastnade i folkmassan och inte kom in tillräckligt fort för att ta del av H&M:s specialerbjudande till de 100 första kunderna, som innebar en värdecheck på 100 kr.
–Visst är jag skyldig dig 100 kr! sa jag.
Jag lyckades tråckla fram en skrynklig hundring ur fickan som jag lämnade över till kvinnan – som blev märkbart överraskad över mitt snabba agerande, men nöjd och tacksam.
Visst har kunden alltid rätt, eller hur?
LÖRDAG 9 APRIL
För fem år sedan
För fem år sedan ringde telefonen mitt i natten, sömndrucken tog jag samtalet.
- Det snöar, regnar och blåser som fan, skall vi flytta in scenen från Kyrktorget eller vad skall vi göra?
På natten till söndagen den 9 april 2006, ringde en av killarna från den eventbyrån som hjälpte oss med att arrangera invigningsfesten av Allum, kort kan man säga att vädrets makter inte var på vår sida. Snö, kyla och regn tvingade oss att ta beslutet att flytta in de allra flesta av arrangemangen till en mindre scen. Denna scen låg där nu Alluminformationen huserar.. Annars var tanken att alla framträdanden och intervjuer m.m. skulle ske på en utomhusscen på Kyrktorget – men som sagt vädret ville annorlunda. Invigningsdagen kom att bli fruktansvärt intensiv, regn och rusk och ledig söndag kombinerat med massiv marknadsföring och ett stort intresse gjorde att 75 000 personer valde att besöka Allum denna invigningsdag. Detta var helt klart över förväntan och ingen var rustad för detta. Parkeringsplatserna räckte inte på långa vägar, bilkön på E20 sträckte sig från Allum ända in till Göteborg, villaägare i närheten hade till och med problem med folk som bara ställde sin bil på deras tomt och lämnade den. Mobiltelefonerna slutade att funka för det var för många på en så liten yta som ringde så näten klarade inte av anstormningen. Kort kan man säga att det var lite svettigt – som grädde på moset fick en andfådd Polis tag i oss på centrumledningen en knapp timme efter vi öppnat.
- Vi måste stänga Allum, vi kan inte garantera säkerheten!
Stänga Allum? Vi har ju precis öppnat tyckte vi, efter kort dividerande kom vi överens om att köra med en slags krogkö princip, det vill säga, om tre personer gick ut släppte vi in två stycken, detta skulle successivt kunna lätta på trycket. Det är ingen överdrift att säga att det var smockfullt inne på Allum denna dag och även vägarna till Allum var igenkorkade. I mitt stressade tillstånd kom jag på den briljanta idén att ringa till P4 för att de skulle gå ut i sändning och säga till att det är fullt på Allum – ”och har ni tänkt att åka till hit idag, så gör inte det! Välj istället en annan dag”. Men frågan är om inte det hade motsatt effekt, det gjorde i alla fall inte att det kom färre folk..
Det var först efter kl. 18.00 som det kändes som om man kunde börja andas igen, elefant flocken hade kört över oss – men vi stod pall och lyckade komma på fötter igen.
Vi får se om elefantflocken kommer tillbaka idag och firar Allums 5 års party?
FREDAG 8 APRIL
Vad folk vill ha
Vad vill folk ha… det är den stora frågan, tänk om man som marknadsförare kunde svaret på denna fråga! Jag som jobbar med det kommersiellaste av det kommersiella – SHOPPING, torde ha koll människors konsumtionsbeteende och önskemål i varje fall vad det gäller köpcentrum. Jag önskar att jag kunde svara entydigt ja på denna fråga – men nog är det så att man själv har snavat på sina egna teorier både en och två gånger.
Men det jag generellt har lärt mig genom åren är att vi människor trots allt är ett flockdjur och att vi sällan beter oss på det sättet vi tror att vi gör. För att göra ett beslut om marknadsmässig inriktning är det brukligt att göra olika typer av marknadsundersökningar för att lära sig mer om konsumentens önskemål och beteenden – dessa resultat ligger sedan till grund för marknadsstrategin, media , och aktivitetsplan. Det är här balansgången verkligen startar, för att kunna vara lyckosam marknadsmässigt säger alla ”förståsigpåare” att man måste nischa sig, vara unik och tala till individen och inte till gruppen. Trots att man har en relativt bred målgrupp och behöver prata med många så skall detta vara modellen eftersom om varje individ vill känna sig utvald och speciell. Problematiken är att om blir man för nischad och unik är det får få som känner igen sig och blir man för generell är det heller ingen som känner sig träffad.
Jag har ägnat mycket tid på analysera undersökningar av olika slag – lyssnar man till kundernas önskemål gällande utbud och butiksmix på ett köpcentrum så uppenbarar sig ofta den stora paradoxen – många önskar gärna den där fräcka unika present-, mode-, teknik-, eller delikatessbutiken men när väl allt kommer omkring så hamnar man ändå i klorna på de stora kedjorna, så som ICA, Stadium, Lindex, H&M och Clas Ohlson. Det ser jag dock inte som något konstigt eller felaktigt utan snarare som det ultimata beviset på att konsekvent och massiv marknadsföring lönar sig. Utan att spekulera allt för mycket skulle jag nog våga påstå att detta är skälet till att många köpcentrum ser rätt så lika ut utbudsmässigt. Skulle någon köpcentrumaktör på den svenska marknaden vara så tuff att de öppnade ett köpcentrum med helt unika, annorlunda uppstickarbutiker så skulle det rent ekonomiskt förmodligen vara en katastrof men självklart samtidigt otroligt spännande. Visst skall man tänja på gränserna och vara utmanande – men för att vara ekonomisk framgångsrik bör man istället ge kunderna vad de vill ha och inte vad de tror att de vill ha…
Ni har väl inte missat att Göteborgsregionens vassaste köpcentrum - Allum fyller 5 år imorgon!
TORSDAG 7 APRIL
Jag är avundsjuk på dem som har en riktig hobby, tänk vad avkopplande att få sjunka in en slags trans till ljudet av en modelljärnväg, eller drömma sig in i tavlan man just målar, eller brinna så grymt för sin golf så att man vet allt om den senaste utrustningen och kan tänka sig att lägga veckor på drivingrangen. Jag saknar den där känslan av att bli så uppslukad av något att all fritid går åt till detta. Och framförallt skall det inte vara jobbrelaterat.
Jag kan villigt erkänna att det har hänt många gånger sent på fredagskvällen, då resten av familjen har slocknat, att jag har börjat kolla upp veckans besökssiffror för Allum och jämfört dem med tidigare år, räknat ut trender och procentuell utveckling i en hängivenhet som påminner mycket om en riktig hobby. Detta torde bevisa att det rent mentalt inte saknas några förutsättningar att hitta en stimulerande hobby. Men det kanske är just tiden som är problemet – eller rättare sagt bristen på och förmågan till att prioritera sin fritid.
I vår familj jobbar båda heltid och barnen går full tid på dagis, skola/fritids och det finns inte många minuter kvar att slukas upp i någon egen tidskrävande hobby. Samtidigt tror jag tyvärr att jag är lite ofokuserad på vad det gäller hobbys, jag söker runt lite överallt för att bli biten.
Detta resulterar i att jag får många mikrohobbys vilka jag helt oplanerat ägnar mig åt då andan faller på och tiden ges, men vem vet, det kanske är det som är modellen? Samtidigt som jag gnäller över tidsbrist är jag tyvärr som många andra och lägger dyrbar tid på tv, men det är så lätt att hamna i soffan och ibland så förbannat skönt – så tyvärr får jag nog erkänna att tv en av mina mikrohobbys, och just nu följer jag gärna The Event, Mästarnas Mästare och självklart Casper och Partillekören i Körslaget – Heja Partille!
ONSDAG 6 APRIL
Tiden går fort när man har roligt!
Nu på lördag 9 april har Allum funnits i fem år, och utan att överdriva känns det som om tiden har gått jättefort. Men vid en tillbakablick är det tydligt att på fem år hinner det hända en hel del saker både arbetsmässigt och på det personliga planet.
Själv har jag nu uppnått medelåldern och har på något sätt och också insett detta, inte minst blir det tydligt när exempelvis 10–15 år gamla filmer visas på tv och det inte känns länge sedan de gick på bio.
För mig är det dock ganska enkelt att sätta Allums liv i perspektiv, Josefine min yngsta dotter, föddes bara några
månader innan Allum invigdes så de här dagarna för fem år sedan var en hektisk period i dubbel bemärkelse.
Jämförelsen med Allum och Josefine är ganska så lätt att göra, utvecklingen för de båda är rätt så likartad. Först så handlade mest om att försöka få upp ögonen och få koll på sin omvärld och de grundläggande sakerna var i fokus så som att äta, lätta på trycket och sova. Nyfikenheten tog eftersom överhand, både Josefine och Allum har nog smakat och testat på det mesta under sina första levnadsår – en del test föll bra ut, andra inte. Inom kort lärde sig båda att sitta, krypa och sedan att gå.
När Allum bjöd in till sitt ettårskalas var jag så pass egoistisk och kostnadsmedveten att jag lät Josefine vara modellen som fick exemplifiera ettåringen Allum på allt reklammaterial. Jag såg dem båda som tultande ettåringar med aptit på det mesta. Nu fem år senare har det skett en viss mognad, omvärldskollen är helt klart mycket bättre på båda fronter, Josefine är snusförnuftig och har koll på allt ifrån Melodifestivalen till tsunami och Khadaffi.
Även Allum har på dessa 5 år mognat och har exempelvis fått ordning på restaurangutbudet, parkeringsplatser och orienteringsskyltarna. Men tydliga gemensamma drag är framförallt att både Josefine och Allum vill vara läraktiga, växa och bli ännu större…
|
Skriv ut 
Dela
