Forskar i norr. Helena Alexanderson lämnar den svenska sommaren för forskningen på Svalbard. Men hon hinner med lite sol och semester, antingen före eller efter resan till polartrakterna. Bild: Lena Håkansson
Helena och jakten på Mister X
2011-12-15 Helena Alexanderson från Sävedalen är nyutnämnd professor i kvartärgeologi med istiden som specialitet.
Mossigt? Inte alls. När andra njuter av sommaren på en solvarm strand åker Helena till Svalbard och jagar Mister X med ett gevär på ryggen.
Hur bildas en inlandsis och vad händer när den smälter bort? Frågorna har kommit i ropet när klimatet förändras i snabb takt och miljoner människor drabbas av en stigande havsnivå.
Många svar kan sökas i historien och en av Sveriges ledande forskare på området är Helena Alexanderson från Sävedalen.
– Vet man vad som hänt tidigare så kan man också säga något om vad som kan hända, säger Helena.
Hon ser allvarligt på klimatförändringarna och pekar på att även vattentillgången och spridningen av sjukdomar påverkas. Helenas forskning kan leda till att vi får veta mer om hur vi kan hejda oönskade effekter. Men det har sitt pris. Spåren efter den senaste istiden syns bäst i polarområdena och de senaste somrarna har hon lämnat hon baddräkten i garderoben och åkt till Svalbard i stället, där hon varit i fyra veckor tillsammans med ett forskarlag.
– Enda chansen att studera sedimenten är i juli och augusti, men det är också skönt att slippa undan allt. Vi bor i tält och har ingen mobiltelefon eller internetuppkoppling. Däremot tar man med sig geväret när man går på toan, säger Helena Alexanderson och syftar på Svalbards befolkning av isbjörnar som är ett reellt hot för forskarna.
Gevärsvana fick hon hemma i Sävedalen när hon gick med som bilkårist i hemvärnet ungefär samtidigt som hon började plugga geologi på Göteborgs universitet.
– Jag halkade in på ett bananskal, naturintresset har alltid funnits i min familj. Jag var med i Mulle och vandrade i fjällen med mamma och pappa. Efter gymnasiet sökte jag in på arkeologi och geologi. Eftersom jag kom in på geologikursen fick det bli den.
Ett lyckat val. Nu, knappt 20 år senare, har hon precis blivit utnämnd till professor vid Lunds universitet i kvartärgeologi, den yngsta geologin där bland annat avlagringarna från istiden ingår.
– Utnämningen var hedrande, det är roligt att känna att jag har gjort det bra! Men det blir ingen större skillnad i min vardag. Blandningen av undervisning, forskning och administration blir kvar och det är så jag vill ha det. Att undervisa ger mig ett bredare perspektiv. Jag lär mig av studenternas frågor.
På Svalbard finns det stora branter med sand, lera, grus och sten som fungerar lite som en kalender med de senaste lagren högst upp. I somras stod Helena med näsan in i dessa branter med spaden i handen, likt en arkeolog.
– Det är som att lägga pussel och vara detektiv. Vi har hittat ett lager som avsattes för cirka 20 000 år sedan, en tid då det mesta av Svalbard var täckt av is. Men det finns nästan inga spår av isen på land, så lagret är spännande. Maringeologerna hittar däremot många spår efter den isen när de undersöker havsbotten. Vi kallar lagret för Mister X, det är kul även om vi inte blir kloka på detta, säger Helena Alexanderson.
Efter sommarens besök sitter hon nu i Lund, analyserar data och försöker hitta mönster, först nästa sommar får hon en chans att fylla i eventuella luckor i materialet.
Forskningsresorna till Svalbard gör hon tillsammans med norska kolleger och studenter som en del i ett norskt forskningsprojekt som ska rekonstruera klimat- och miljövariationer i Arktis under de senaste 130 000 åren.
En av frågorna handlar om hur klimatet och inlandsisens utbredning har påverkat invandringen och bosättningarna av de första människorna i norra Skandinavien. Antingen kan bosättarna ha åkt längs kusten i båt, eller också vandrat genom Sverige. Men det finns också en möjlighet att de kom österifrån och vandrade in från Finland eller Ryssland.
– Arkeologerna är fantastiska på att utläsa saker utifrån lämningarna. De äldsta spåren i Nordnorge är 11 000 år gamla och då täckte inlandsisen fortfarande stora delar av Sverige, Norge, Finland och Svalbard. Det verkar som om människorna följde iskanten, säger Helena Alexanderson.
Det finns alltså mycket kvar att ta reda på, men återväxten är inte alltid god på institutionerna i Sverige.
– Vi har ofta svårt att få studenter eftersom man inte läser ämnet i skolan. Men geologi ingår i så mycket i vår vardag och borde få plats i läroplanen.
 Skriv ut
 Dela |
OLOF LÖNNEHED
031-340 24 38
olof.lonnehed@partilletidning.se |
|
